Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Waterfall in Smaland | vattenfall | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader | Skepp pa stormigt hav |
Related Artists:
Pasquale Ottino
(Verona, 1578 - Verona, 1630) was an Italian painter. Born in Verona in 1578, Ottino learned his trade in the workshop of Felice Brusasorci together with Alessandro Turchi, known as Orbetto, with whom he completed the Fall of Manna in the church of San Giorgio in Braida, left unfinished on the masteres death in 1605. His early works attest to the decidedly Mannerist character of the initial phase of his career. The sources indicate fairly constant activity in his hometown, even though there are still some doubts as to the reconstruction of his artistic career, especially incongruities regarding a trip to Rome that may have taken place with his companions Turchi and Bassetti around 1615. He died of plague in Verona in 1630.
ASAM, Cosmas Damian
German Baroque Era Sculptor, 1686-1739 Bavarian architects and decorators. After studying in Rome (1711 ?C 13), Cosmas Damian became a prolific fresco painter, and his brother, Egid Quirin, became a sculptor and stuccoist. They developed the effects of dramatic lighting and illusionism originated by Gian Lorenzo Bernini and Andrea Pozzo. Working as a team, they produced magnificent illusionistic decoration in ecclesiastical buildings, combining dramatic lighting and colour. Their works are notable for their profound and dramatic intensity of religious feeling. The brothers became the principal late Baroque exponents of illusionist decoration in religious architecture. Their most notable collaboration is the church of St. John Nepomuk in Munich (1733 ?C 46) ?? known as the Asamkirche in honour of the brothers.
Francis Campbell Boileau Cadell
Scottish, 1883-1937, was a Scottish painter associated with the Scottish Colourists. Francis Cadell was born in Edinburgh and, from the age of 16, studied in Paris at the Academie Julian, where he was in contact with the French avant-garde of the day. While in France, his exposure to work by the early Fauvists, and in particular Matisse, proved to be his most lasting influence. After his return to Scotland, he was a regular exhibitor in Edinburgh and Glasgow, as well as in London. He painted landscapes, interiors, still life and figures in both oil and watercolour, but he is particularly noted for his portraits, depicting his subject with vibrant waves of colour. He enjoyed the landscape of Iona enormously, which he first visited in 1912 and features prominently in his work.